Not again
Min psysiska ohälsa börjar springa ikapp mig och just nu känner jag att jag behöver lov, måste få komma bort igen. Tror egentligen ingen vet varför jag mår som jag mår utom ett väldigt fåtal personer. Saker har hänt som jag aldrig kommer vara öppen om eller tala om, saker jag koppar till andra men som ingen annan ser fansten det är en vardag i livet.
Har pratat lite med J pch pappa men tror det är väldigt svårt att förstå hur jag känner. Vill inte klanka ner på de bra kompisarna jag faktiskt har, bara så ni vet ni finns i mitt hjärta. Det generella beetendet är det jag inte riktigt orkar med, hur fan tänker endel människor? Jag skiter totalt i bakgrunden det är nu vi lever, det är nu man kan bevisa och ändra.
Jag kan gråta mig till sömns, jag kan bygga en fasad men till vilken nytta då egentligen?
Har pratat lite med J pch pappa men tror det är väldigt svårt att förstå hur jag känner. Vill inte klanka ner på de bra kompisarna jag faktiskt har, bara så ni vet ni finns i mitt hjärta. Det generella beetendet är det jag inte riktigt orkar med, hur fan tänker endel människor? Jag skiter totalt i bakgrunden det är nu vi lever, det är nu man kan bevisa och ändra.
Jag kan gråta mig till sömns, jag kan bygga en fasad men till vilken nytta då egentligen?
Kommentarer
Trackback
